Sparad snö – en säker väg till tidig öppning

Hur kan vi öppna majoriteten av våra backar tidigt på säsongen även om kylan lyser med sin frånvaro? Vädret är en faktor som vi tyvärr inte kan påverka, men med producerad snö, som består av luft och vatten, och genom att spara snö under sommarmånaderna kan vi även under sämre vintrar garantera en tidig öppning med många backar för våra gäster. Här berättar vi allt du behöver veta om hur, varför och när vi sparar snö.

Visst hade det varit skönt om natursnön kom perfekt till premiärdatumet varje år och om kylan var en garanti på samma sätt som solen går upp varje morgon? Men så är, som du säkert förstår, inte fallet. Och faktum är att natursnö inte alltid är den bästa vägen att gå i vårt svenska klimat. En blandning av producerad snö, som har en högre densitet och är betydligt tåligare, och natursnö skapar de optimala förhållandena för skidåkning. Men även för att vi ska kunna producera snö krävs kyla. Hur eliminerar vi faktorer som väder och vind så att vi kan öppna som planerat? Det finns ett enkelt svar – genom att spara snö. I Branäs försöker vi därför alltid att ligga i framkant och ta vara på all ny forskning som finns inom både snöproduktion och sparande av snö – för att våra gäster ska få den bästa möjliga upplevelsen i skidbacken, oavsett väder.

Vi sparar all snö som finns kvar
Så fort vi stänger för säsongen påbörjas arbetet att spara snö till nästkommande skidsäsong. All snö som ligger kvar schaktas ihop och formas i stora högar, som påminner om formen av en limpa, på omkring 10 000 kubikmeter. Högarna placeras på strategiska platser, oftast precis ovanför platsen där snön ska ligga, för att vi snabbt och enkelt kan få ut det i backen igen när vintern närmar sig. Men hur kan snön ligga kvar i sommarvärmen? Smälter den inte bort? Självklart kan vi inte stoppa avsmältning helt och hållet, men vi kan göra den långsammare.

Snön täcks med bark och geotextildukar
För att göra avsmältningen långsammare finns det olika material att täcka snön med, allt från flis och spån till bark. I Branäs använder vi oss dels av bark, dels av så kallade geotextildukar, som har en Goretex-liknande funktion. När snön smälter under duken eller barken avdunstar vatten som i sin tur skapar en kyleffekt. På så sätt görs avsmältningen långsammare och en stor del av snön finns kvar efter sommaren.

Ett perfekt grundlager
När hösten kommer gäller det att vara på tårna hela tiden och följa prognosen för när kylan tycks komma. Strax innan förutspådd kyla avtäcks snön och förberedelserna för att schakta ut den i backarna igen påbörjas. Eftersom att den sparade snön har legat till sig har den en betydligt högre densitet än natursnö och även nyproducerad snö. Att den har en hög densitet innebär att den är väldigt slitstark, vilket gör den till ett perfekt grundlager i backen som håller länge.

Tre snabba frågor

Anton Renström, koncerntekniker på Branäsgruppen

Varför sparar Branäs snö?
– Genom att spara snö kan vi öppna fler backar snabbare på vintern. Om vi redan har ett lager snö i en backe från början kan vi fokusera på att producera snö i andra backar när kylan väl kommer.

Hur mycket snö sparar Branäs?
– Det är olika från säsong till säsong och kan skilja sig ganska mycket. Det beror helt och hållet på hur kall vintern är och hur mycket snö vi kan producera under säsong, men någonstans mellan 40 000–60 000 kubikmeter brukar vi ofta ligga.

Hur mycket snö finns kvar till nästa säsong?
– Av den snö som vi sparar under bark har vi kvar cirka 70–80 procent och av den under duk finns cirka 60 procent kvar. Bark är alltså effektivare, men den är också svårare att få ut i backen och det är inte alltid lika lätt att få tillgång till. Geotextildukar kan vi placera vart som helst och det är också en viktig faktor att ta hänsyn till. Det är alltså inte bara mängden avsmältning som är avgörande.

Så sparar vi snö i Branäs i fem steg

Steg 1 – Placera snön på rätt plats
Direkt när säsongen är slut schaktar vi ihop den snö som finns kvar i stora högar på strategiska platser där de enkelt kan schaktas ut i backarna igen.

Steg 2 – Skapa den perfekta formen
Högarna formas till stora och släta ”limpor” för att undvika att vatten blir liggande ovanpå som i slutändan kan rinna ner och smälta snön.

Steg 3 – Täcka snön inför sommaren
Vi täcker högarna med bark eller geotextildukar. När duk används har vi tre lager – en geotextilduk, följt av isolering och slutligen ytterligare en geotextilduk. När det blir varmt smälter snön och blir vatten som avdunstar under duken, vilket skapar en kyleffekt som gör avsmältningen långsammare.

Steg 4 – Avtäcka snön när vintern närmar sig
När prognosen visar att kylan är på ingång tar vi bort dukarna och barken från snön. Efter sommarmånaderna finns 70–80 procent kvar av snön som har legat under bark och cirka 60 procent av den som har legat under duk.

Steg 5 – Schakta ut snön i backarna igen
Under denna process får vi in luft i snön, vilket ökar dess volym. Vi kan täcka större delar av backarna och tack vare dess höga densitet får vi ett perfekt grundlager som håller länge.